sarareser

Jag ar ju inte sa snabb pa det har bloggandet, sa sondagen levereras pa onsdag kvall... Jag kom pa att manga av er inte ens har traffat mina syskon (Emily - jag kallar dem fortfarande bebisar...). Och aven om ni har det, sa var det val ett tag sedan. Aoife (min syster) flyttade till Singapore nar hon var fem veckor gammal, nastan exakt fem ar sedan. Nu ar hon en stor liten tjej som alskar rosa och balett. Hon stylar sig sjalv nagot otroligt! Mammas linne blir till en klanning, men en sjal som skarp. Matchad med hemgjorda halsband som harband, till pa kopet! Cian fyller snart nio sa han laser redan (och vill aldrig sluta!), alskar datorspel med drakar och pluggar kinesiska samt gar pa gymnastik och taekwando.

Chris kompis Brandon har tjatat pa mig hur lange som helst att ladda upp bilder pa facebook fran langfredagen, da vi var hemma hos Eugene och at supergod middag och drack ol. Jag hade med mig en liten Canon PowerShot som jag skulle recensera, sa vi tog ett par bilder dar killarna poserade till idolbilder med sitt latsasrockband som de kallade The Pretenders. Eftersom kameran bara kom med ett 32MB minneskort sa blev det bara fem bilder, for resten av minnet behovde jag till testbilder for min recensionsartikel.


I morkret blev det ju inte sa intressanta resultat, sa jag fick Photoshoppa dem lite. 'I svartvitt blir allt battre', som vi brukade saga pa Medieproduktionen i Falun! Jag tyckte jag kunde passa pa att dela med mig av bilderna i alla fall eftersom jag jobbat sa hart... Ni som har facebook kan se dem dar ocksa, men det star ni val ut med!

Jag ville forresten bara dela med mig av mitt fantastiska evenfoto fran invigningsfesten haromkvallen. Dresscode var 'White chic' vad det nu skulle betyda... Chris och jag gick direkt fran jobbet, sa jag tog min enda vita blus for att folja 'reglerna'. Dar fick jag igen for att jag inte gick i vitt pa Kents 6 Juni konsert flera ar sedan.

Pa nastan vartenda event har i Singapore har de en fotograf som tar kort pa gasterna framfor en skarm med loggor. De printar dem under kvallen sa far man ett trevlig minne med sig hem. Sa ocksa denna kvall. Men min faster som kanner agaren tog sa manga kort framfor den dar vaggen, att hon ville fa med lite glitter och kul istallet. Vi tog det har vi ett-tiden pa vagen hem. Fotografen hade redan packat ner kameran, men tog gladeligen upp den igen for att vara oss till lags. Ling berattade glatt hur bra det ar att ta kort tillsammans med chefen i borjan av kvallen, for sen ar alla sa medgorliga resten av kvallen :)

Jag har varit sjuk i over en vecka nu och ar fortfarande inte helt bra. Igar slappte antligen huvudvarken i alla fall. Fem dagar i strack hade jag dundrande huvudvark - aldrig hant mig forut! Jag ar fortfarande snorig och lite seg i huvudet (far se om det slapper:). Jag tycker jag har varit sjuk mer an vanligt den senaste tiden. Kanske har det att gora med sex dagars arbetsvecka och 23 grader inomhus i tropikerna. Jag svettas utomhus hela tiden, sen maste jag ta pa mig strumpbyxorna nar jag kommer till jobbet! Precis tvartom mot Sverige! Jag kanner mig verkligen helt utarbetad, men det har val att gora med att vara sjuk ocksa. Kunde bara vara hemma sjuk en dag, for vi lanserade precis var nya produkt forra veckan, sa det var min mest fullpackade vecka hittills.
Ikvall ska jag pa invigning av en ny bistro vid The Esplanade, det stora konsert och teaterhuset har. Min faster kanner agarna, de har redan nagra stallen i KL tror jag, sa hon ar i stan. Kanner mig ju inte helt tip top men det ska val bli trevligt att ga ut. Chris ar installd pa att traffa nytt folk pa grund av jobbet. Jag ar ju sa dalig pa at natverka, jag orkar inte prata med nya manniskor... Jag far val forsoka lara mig av Chris. Jag vet att det ibland kan vara kul att traffa nytt folk, men inte alltid. Speciellt inte har i Singapore... 'Oj, jobbar du OCKSA pa bank, vad intressant!' Namen, ar du oil trader, det ar alla jag kanner ocksa!' Fattar fortfarande inte vad nagon av dem faktiskt gor, men det gor liksom detsamma... Forlat i forvag om nagon kanner sig traffad...

Idag hande det jag har vantat pa det i flera dagar. Guess har en kampanj i Paragon dar en avdelning ar en utstallning av snygga gamla svartvita reklamposters och videos - bl a en med skitsnygga Juliette Lewis, maste vara nan gang i mitten av nittiotalet. Men sa har de en annan del som jag inte fattar alls. Ett gang skyltdockor i trakiga klader - inte alls som Guessreklamer eller ens vanliga skyltfonster. I vanliga fall ar skyltfonstren har snygga. Enkla, sexiga, i jeans och 60-talshar. Det har ar trist som bara den! Till det roliga - det var en av killdockorna som hade losa jeans som hangde nere pa lagre baken, som en tonaring, och jag har bara vantat pa att de skulle glida langre ner. Och i morse hande det! Med kameran alltid i beredskap lyckades jag fanga detta spektakel. Se sa tuff han ser ut nu. Far val se nar nagon upptacker det och drar upp brallorna igen....